Tio år på Strandskolan
2024-06-03 / Elev i årskurs 9
Vi har gått i Strandskolan i ti0 år, vi kom hit som omogna 6-åringar, livrädda för niorna. Här fanns inga staket som på förskolan, bara osynliga gränser.
En del av er har känt mig sedan jag var prick 6 år eftersom att jag faktiskt fyllde år samma dag som jag klev in genom Strandskolans entre,den 18 augusti 2014. Många av er har jag känt ända sedan förskolan. Jag minns den första morgonen jag gick in i skolan med mina föräldrar, jag måste har sett väldigt glad ut. Inte bara för att jag fyllde sex hela år, jag skulle även på min livs första ridlektion samma dag. Jag hade dessutom hela min förskoleklass vid min sida, förutom en av mina bästa vänner som kom in på Tyresö skola.
Lågstadiet var som lugnet före stormen. Lärarna var bekanta eftersom att min syster har haft dem innan. Inget stod i min väg för att bara få vara glad och spänd på vad som skulle komma, det värsta som kunde hända var att förlora på smurf, bunken eller king. Då som liten 7-åring tyckte jag att lärarna var tanter men jag minns alla sångstunder med dem. Intresset för Melodifestivalen i lågstadiet var stort och ett minne jag har är när jag och Ragna skulle få vara bakgrundsdansare till Hasse Andersson. Hand i hand med varandra dansade vi till guld och gröna skogar.
Inför mellanstadiet skulle klassen 3B splittras trots att nästan alla tyckte att vår klass var så bra. När vi började på mellanstadiet kom vi till fler bra lärare, men på något vis slutade alla lärare precis när vi började och vi fick nya. En lärare som jag speciellt hade sett fram emot att få ha var Jennifer. Om jag ska vara helt ärlig så kändes den nya klassen till en början inte så bra och skolan på mellanstadiet blev tuffare. Men efter regn kommer sol och efter en kort tid kändes trots allt den nya klassen helt okej.
In i högstadiet kom vi som nyblivna tonåringar och blev på en gång överöst med prov och inlämningar. Högstadiet har varit den stressigaste tiden under min skolgång, med alla prov och inlämningar som aldrig tog slut. Det har tagit mycket av min fritid och jag har inte kunnat ägna så mycket tid jag vill till mina vänner. Nu är alla inlämningar som höstlöven på träden, bortblåsta.
Det tar jag vara på genom att nu på sommarlovet umgås med mina vänner, som jag inte längre kommer träffa varje dag i skolan som de senaste tio åren.
Lågstadiet var som lugnet före stormen. Lärarna var bekanta eftersom att min syster har haft dem innan. Inget stod i min väg för att bara få vara glad och spänd på vad som skulle komma, det värsta som kunde hända var att förlora på smurf, bunken eller king. Då som liten 7-åring tyckte jag att lärarna var tanter men jag minns alla sångstunder med dem. Intresset för Melodifestivalen i lågstadiet var stort och ett minne jag har är när jag och Ragna skulle få vara bakgrundsdansare till Hasse Andersson. Hand i hand med varandra dansade vi till guld och gröna skogar.
Inför mellanstadiet skulle klassen 3B splittras trots att nästan alla tyckte att vår klass var så bra. När vi började på mellanstadiet kom vi till fler bra lärare, men på något vis slutade alla lärare precis när vi började och vi fick nya. En lärare som jag speciellt hade sett fram emot att få ha var Jennifer. Om jag ska vara helt ärlig så kändes den nya klassen till en början inte så bra och skolan på mellanstadiet blev tuffare. Men efter regn kommer sol och efter en kort tid kändes trots allt den nya klassen helt okej.
In i högstadiet kom vi som nyblivna tonåringar och blev på en gång överöst med prov och inlämningar. Högstadiet har varit den stressigaste tiden under min skolgång, med alla prov och inlämningar som aldrig tog slut. Det har tagit mycket av min fritid och jag har inte kunnat ägna så mycket tid jag vill till mina vänner. Nu är alla inlämningar som höstlöven på träden, bortblåsta.
Det tar jag vara på genom att nu på sommarlovet umgås med mina vänner, som jag inte längre kommer träffa varje dag i skolan som de senaste tio åren.