EU-toppmötet: Starkt stöd för Ukraina
2025-03-10 / Juniorambassadörerna för Europaparlamentets ambassadörsskoleprogram

EU:s medlemsländer visar enad front i stödet till Ukraina och för ökade europeiska försvarsutgifter. Vid torsdagens extrainsatta toppmöte i Bryssel enades 26 medlemsländer om en kraftfull markering för fortsatt stöd till Ukraina, medan Ungern som enda land gick emot. – De står inte vid Ukrainas sida. De vill inte att EU-länderna ska göra det heller, sade en frustrerad Ulf Kristersson efter mötet.
– Vi är här för att försvara Ukraina. Vårt stöd är orubbligt, oavsett om kriget fortsätter, i framtida fredsförhandlingar, under återuppbyggnaden eller i processen mot ett EU-medlemskap, sade Europeiska rådets ordförande António Costa efter mötet.
EU-ledarna samlades på torsdagen i Bryssel för att diskutera de två brännande frågorna om stödet till Ukraina och hur Europas försvar ska stärkas i en tid av ökad osäkerhet. Mötet hölls i skuggan av en allt mer komplicerad relation mellan Ukraina och USA. Där den amerikanska administrationen i syfte att närma sig Ryssland på flera sätt försöker försvaga Ukraina politiskt och militärt och senast stoppade sitt viktiga militärstöd till Ukraina samt begränsade de militära underrättelserna som hjälper Ukraina mot den ryska armén.
Zelenskyj i centrum
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj deltog i toppmötet och framförde en stark vädjan om fortsatt europeiskt stöd. I det dokument som 26 medlemsländer, ej Ungern, ställde sig bakom bekräftades återigen det "orubbliga stödet för Ukrainas oberoende, suveränitet och territoriella integritet".
– Vi vill ha fred för Ukraina och genom Ukraina. Ukrainarna vill det ännu mer. President Zelenskyj upprepade det själv i dag, sade Frankrikes president Emmanuel Macron efter mötet.
De 26 EU-ledarna enades också om några grundläggande principer för en fredlig lösning på konflikten:
- Inga förhandlingar om Ukraina utan Ukraina
- Inga förhandlingar som påverkar europeisk säkerhet utan europeiskt deltagande
- Varje vapenvila kan endast ske som en del av en process som leder till ett heltäckande fredsavtal
- Ett sådant avtal måste åtföljas av robusta och trovärdiga säkerhetsgarantier för Ukraina
- Fred måste respektera Ukrainas oberoende, suveränitet och territoriella integritet
– Det stora är att 26 länder är överens, sade Sveriges statsminister Ulf Kristersson efter mötet.
Han var dock tydligt kritisk till att Ungern och dess premiärminister Viktor Orbán vägrade ställa sig bakom EU:s samlade syn på stödet till Ukraina.
– Det är frustrerande att […] vi inte kan enas när det är krig på vår egen kontinent. Ett land vägrar skapa enighet. Ungern har varit konsekventa under lång tid nu. De står inte vid Ukrainas sida. De vill inte att EU-länderna ska göra det heller, sade Kristersson efter mötet.
Slovakien, vars premiärminister Robert Fico i många frågor står nära Viktor Orbán, ställde sig dock bakom slutsatserna efter löfte om att kommissionen fick i uppdrag att finna "fungerade lösningar" på Slovakiens invändningar mot att Ukraina stoppat rysk gas till landet.
Ungerns premiärminister Viktor Orbán, som sedan länge odlar nära band till Moskva och den nystartade rysk-amerikanska relationen, har under lång tid stått utanför den gemensamma linjen i Ukraina-frågan. Den ungerska regeringschefen framställde efter mötet EU som isolerat från omvärlden.
– Om någon är isolerad här är det EU. Unionen har isolerat sig från USA, isolerat sig från Kina på grund av handelskriget och isolerat sig från Ryssland på grund av sanktionspolitiken, sade Orbán.
Massiva satsningar på försvaret
Det andra beslutet vid toppmötet – om stärkt europeiskt försvar – antogs enhälligt av alla 27 medlemsländer. EU-ledarna enades om en omfattande paket med åtgärder för att stärka Europas försvarsförmåga, ett initiativ som kommissionens ordförande Ursula von der Leyen lade fram tidigare i veckan.
– I dag skrivs historia. Vi kommer ut ur detta Europeiska råd mycket beslutna att säkra Europas säkerhet och agera med den omfattning, hastighet och beslutsamhet som situationen kräver. Planen kan mobilisera upp till 800 miljarder euro, sade von der Leyen.
Danmarks statsminister Mette Frederiksen välkomnade beslutet som hon menar öppnar för en "massiv upprustning" i Europa".
– Vi har nu en rätt stor ekonomisk muskel på plats så att varje land, som vi gör i Danmark, kan komma tillbaka, fatta de nödvändiga besluten och köpa några av de förmågor som Europa verkligen behöver, sade Frederiksen som talade om en "enorm aggression" från Ryssland.
Statsminister Ulf Kristersson uttryckte stark skepsis mot Rysslands vilja att förhandla fram en rättvis fred.
– Jag har sett väldigt få tecken på att Ryssland är beredda på någon annan fred än den vi skulle kalla för kapitulation. Så det finns ingen grundläggande tilltro till Rysslands vilja att förhandla något som ens skulle likna en anständig fred, sade Kristersson.
I diskussionerna på toppmötet berördes även Frankrikes president Emmanuel Macrons förslag att öppna för samtal om hur Frankrikes kärnvapenarsenal skulle kunna bidra till hela Europas säkerhet, ett initiativ som enligt honom väckt intresse hos flera medlemsländer.
Även Emmanuel Macron gav uttryck för misstro mot Rysslands intentioner och varnade för att en vapenvila utan garantier enbart skulle ge Ryssland tid att omgruppera.
– Om det blir ett eldupphör så är det inte för att skapa en varaktig fred, det skulle vara för att bättre kunna återuppta kriget, sade den franske presidenten som pekade på att den ryske ledaren Vladimir Putin brutit mot tidigare fredsuppgörelser.
Förhandlingar på gång
Under toppmötet blev det också känt att Ukraina och USA planerar att inleda förhandlingar i Saudiarabien nästa vecka om ett ramverk för ett fredsavtal och en initial vapenvila.
"Som vi sade till president Trump jobbar Ukraina och kommer att fortsätta jobba konstruktivt för en snabb och vederhäftig fred", meddelade Zelenskyj i ett uttalande på Telegram, enligt Financial Times.
Om knappt två veckor lägger EU-kommissionen fram ytterligare förslag på hur medlemsländernas försvar kan stärkas. Det sker innan EU-ländernas ledare åter samlas på ett toppmöte den 20–21 mars.
EU-toppmötets resultat | 6 mars 2025 Slutsatser om europeiskt försvar- Europa måste bli mer suveränt och ta större ansvar för sitt eget försvar
- EU ska mobilisera nödvändiga instrument och finansiering för att stärka säkerheten
- Prioriterade områden: luftförsvar, artillerisystem, robotar och ammunition, drönarsystem, strategiska stödresurser, militär rörlighet, cybersäkerhet, AI och telekrigföring
- Nya finansieringskällor ska tas fram, inklusive 150 miljarder euro i nya lån
- Europeiska investeringsbanken ska öka sitt stöd till försvarsindustrin
- Europeiska kommissionen ska förenkla regelverket för försvarsindustrin
- Ett starkare europeiskt försvar ska komplettera Nato för de länder som är medlemmar
Källa: Europeiska rådets slutsatser om stärkt försvar den 6 mars 2025 (med Ungerns stöd)
Ovanstående är saxat från Europaportalen. Läs mer om senaste EU-nytt genom att gå till www.europaportalen.se