Utrikesministrar fördömer rysk massaker i Sumy - nya sanktioner förbereds

EU-ländernas utrikesministrar samlas i dag måndag i Luxemburg och var eniga i sitt fördömande av Rysslands senaste attack mot Ukraina, där ryska ballistiska robotar skickades mot den ukrainska staden Sumy på söndagen där minst 34 personer dödades och 117 skadades.

– Ryssland och Putin skickar sina ballistiska robotar mot Ukraina på palmsöndagen. Det är verkligen barbariskt och drastiskt, särskilt eftersom dessa ballistiska robotar var bestyckade med klustervapen som är avsedda att döda soldater men användes mot civilbefolkningen i Sumy, sade Litauens utrikesminister Kęstutis Budrys på väg in till mötet.

Den franske utrikesministern Jean-Noël Barrot beskrev attacken som en kulmen av fasa.

– I helgen nådde skräcken i Ukraina sin höjdpunkt med massakern på palmsöndagen. I Sumy i nordöstra delen av landet blev oskyldiga civila måltavlor två gånger om av Vladimir Putins missiler, sade Barrot.

Flera ministrar påpekade att attacken skedde bara en månad efter att Ukraina hade gått med på ett amerikanskt förslag om vapenvila.

– Det är värt att påminna om att det nu är mer än en månad sedan Ukraina i [Saudiarabien] var redo till en omfattande vapenvila. Men vi måste konstatera att [Ryssland] fortsätter kriget med en ofattbar brutalitet, sade Österrikes utrikesminister Beate Meinl-Reisinger.

Tysklands utrikesminister Annalena Baerbock var ännu tydligare i sitt fördömande.

– Den fruktansvärda attacken mot Sumy visar tydligt att den ryske presidenten vill fortsätta att förinta Ukraina och fortsätter därmed att angripa den europeiska freden, sade Baerbock.

EU vill öka militärt stöd till Ukraina
Efter attacken var EU-ministrarna överens om att det militära stödet till Ukraina måste ökas. Särskilt fokus lades på EU:s höga representant Kaja Kallas initiativ om att leverera två miljoner artillerigranater till Ukraina under 2025.

– Det är tydligt att vi måste stödja Ukraina mer. Och jag är glad att se att vi redan har två tredjedelar av mitt ammunitionsinitiativ på plats. Men självklart måste vi göra mer, sade Kallas.

Danmarks utrikesminister Lars Løkke Rasmussen uttryckte tydligt sitt stöd för initiativet.

– Vi stödjer ju Kallas initiativ och är även redo att leverera vår andel av det. Jag hoppas att det blir möjligt att här i dag fastslå att Europa finns där för Ukraina, också i den mycket konkreta frågan om två miljoner artilleri- och ammunitionsenheter 2025, sade Løkke Rasmussen.

Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenergard framhöll att Sverige gör sin del för att stärka Ukraina.

– Vi ökar produktionen bland annat av artillerigranater för att kunna bidra till Kaja Kallas initiativ, sade Stenergard.

Det finns dock utmaningar kring enigheten inom EU. Ministrar antydde att ett av medlemsländerna – underförstått Ungern – motarbetar gemensamma beslut.

– Det är ingen hemlighet att vi från vår sida tycker att vi borde försöka hitta en metod där vi säkerställer att EU-länderna bidrar mer solidariskt. Det finns ju också ett enskilt land som bromsar mer än andra. Och då är det viktigt att det inte blockerar helt, så får man hitta en annan lösning, sade Løkke Rasmussen.

Nytt sanktionspaket mot Ryssland förbereds
EU-ministrarna diskuterade även behovet av att utöka sanktionerna mot Ryssland med ett 17:e sanktionspaket.

– Vi kommer i dag att diskutera frågan om sanktioner, frågan om hur de kringgås och utvidgningen av sanktionerna. Det är ett skarpt vapen. Jag läser och hör ofta att sanktioner inte har effekt. De avslutar visserligen inte kriget, det är inte heller avsikten. Men ekonomiskt skadar de Ryssland massivt, sade Österrikes utrikesminister Beate Meinl-Reisinger.

Finlands utrikesminister Elina Valtonen betonade sanktionernas påverkan på den ryska ekonomin.

– Vi måste öka sanktionerna, och det är det vi arbetar med i det 17:e paketet, för vi måste försvaga Ryssland. Oljeprisfallet är precis vad vi behöver eftersom Ryssland är så beroende av sin olje- och gasexport. Allt som händer med priset påverkar förstås deras möjlighet att föra krig och investera i sin militära industri, sade Valtonen.

Även Nederländernas utrikesminister Caspar Veldkamp påpekade att sanktionerna har haft större effekt än vad Ryssland hade förväntat sig.

– När Putin inledde denna storskaliga invasion 2022 kunde han aldrig föreställa sig att vi nu skulle ha 16 EU-sanktionspaket mot Ryssland. Och dessa sanktionspaket fungerar faktiskt. De påverkar den ryska ekonomin, sade Veldkamp.

Litauens utrikesminister föreslog specifika områden för nya sanktioner.

– Nu är det dags för Europa att gå vidare med det 17:e sanktionspaketet. Och Litauen är redo att bidra till det med alla de sektorer som vi lämnade orörda i det 16:e paketet. Detta gäller [flytande naturgas], Rosatom, ett ytterligare paket för skuggflottan, och förstås ytterligare individuella sanktioner, sade Budrys.

Framsteg för EU-utvidgningen på västra Balkan
Utöver Ukraina ska ministrarna även diskutera utvidgningsfrågan och situationen på västra Balkan. Flera ministrar välkomnade att Albanien öppnar nio nya kapitel i förhandlingarna om EU-medlemskap.

– Det är en bra dag i dag, att Albanien tar ytterligare ett stort steg in i EU, sade Tysklands utrikesminister Annalena Baerbock.

Samtidigt uttryckte flera ministrar oro över situationen i Bosnien-Hercegovina, särskilt gällande Republika Srpskas ledare Milorad Dodik, vars agerande beskrevs som destabiliserande.

– De författningsvidriga aktiviteterna från Milorad Dodik vänder sig även mot serberna i det egna landet. Det finns till och med hårda sanktioner planerade för den egna serbiska befolkningen om de inte följer hans uppmaning att dra sig ur statliga institutioner. Det är oacceptabelt och det äventyrar förstås den sköra säkerhetssituationen där, sade Österrikes utrikesminister Beate Meinl-Reisinger.

Kroatiens utrikesminister Gordan Grlić Radman betonade vikten av en valreform i Bosnien-Hercegovina.

– För Bosnien-Hercegovina är nedtrappning och återgång till ett konstitutionellt ramverk avgörande för jämställdhet mellan de tre konstitutionella folkgrupperna. Det är den enda vägen till ett demokratiskt, välmående och stabilt Bosnien-Hercegovina. Därför är en valreform en viktig prioritet, sade Radman.

Humanitär kris i Gaza
Situationen i Mellanöstern stod också på agendan, där EU:s beredskaps- och krishanteringskommissionär Hadja Lahbib gav en uppdatering om den humanitära situationen i Gaza.

– I mer än en månad har ingen hjälp, inga förnödenheter, ingen el, inte ens en brödkant kommit in i Gaza. Tillgången är helt blockerad av Israel. Maten håller på att ta slut medan lager utanför Gaza är fulla med mat som ruttnar där för att vi inte kan komma in, sade Lahbib.

Hon tillade att varje dag dödas eller skadas minst 100 barn och allt fler humanitära hjälparbetare förlorar sina liv i försök att rädda andra.

EU:s Medelhavskommissionär Dubravka Šuica meddelade att en högnivådialog mellan EU och den palestinska myndigheten för första gången ska äga rum senare under dagen där ett stort stödpaket ska presenteras.

Frankrikes utrikesminister Jean-Noël Barrot betonade behovet av en tvåstatslösning.

– Det finns ingen militär lösning på den israelisk-palestinska konflikten. Den politiska lösningen är föremål för FN-konferensen som syftar till att bevara och få igång tvåstatslösningen, med kollektiva och ömsesidiga erkännanden, vilket gör det möjligt för det israeliska folket och det palestinska folket att leva sida vid sida, sade Barrot.

Stärkt samarbete med Afrika
Under måndagens möte ska även förbindelserna mellan EU och Afrika med fokus på den akuta humanitära krisen i Sudan diskuteras.

– Bara förra veckan var jag i Tchad och såg den förödande effekten av denna konflikt på flyktingar, särskilt kvinnor och barn. I dag är 15 miljoner människor, främst kvinnor och barn, på flykt. 25 miljoner människor lider av undernäring och befinner sig i en krissituation, sade EU-kommissionär Hadja Lahbib.

Denna och många fler artiklar om senaste nytt från EU hittar du på www.europaportalen.se