Lovisa♥
2024-05-30 / Axel Yttergren
När jag kom till Strandskolan var jag en mycket osäker liten pojke. Min första vän i denna vackra skola var William Hagström och sen hade jag med mig Vinnepinne från dagis så vi tre formade lite av en trio under första halvan av lågstadiet. Ludvig Fagerstedt och Viktor Engberg var också två personer som jag blev mycket nära med under lågstadiet.
Men vänner var inte den enda jag skaffade under lågstadiet jag hittade också min första kärlek Martina Carlstedt hon var min livsviktigt lärare och hon fångade tidigt min uppmärksamhet även fast den typ av kvinnor jag föredrog i lågstadiet var latina brudar så var de något med Martina något speciellt som jag inte hade sett någon annan tidigare var de kanske hennes skratt eller kanske bara hennes snälla personlighet. När Martina Carlstedt slutade på Strandskolan kände jag att en del av mig försvann, jag hade en liten jobbig period där jag inte riktigt visste vad jag skulle göra.
Men mina sår läkte snabbt när jag började mellanstadiet. Mellanstadiet kändes som en nystart för mig, jag började i en ny klass och jag fick nya vänner men jag höll ändå kvar i folk från lågstadiet. Men sen efter ett mycket härligt första sommarlov efter årskurs fyras svåra utmaningar så började femman med kärlek vid första ögonkastet då vi fått en ny SO lärare Lovisa Edholm men denna kärlek tog snabbt slut då jag fick information om att hon redan hade en man och att detta inte var vilken man som helst heller utan kvarg kungen själv så den drömmen var de bara att ge upp på.
Sedan började vi då högstadiet där livet började på riktigt, egentligen kommer jag inte ihåg så mycket från åren innan högstadiet, bara små minnen här och där. I högstadiet slutade jag också att vara den här osäkra pojken som jag tidigare har nämnt och istället blivit den ytterst förträffliga unge herren jag idag är. Min fotbollskarriär slog också igenom under högstadiet då jag märkte att jag helt plötsligt var ostoppbar på lunchrasterna, inte en enda själ kunde ta bollen ifrån mig. Men min professionella fotbollskarriär tog slut då Strand FC pojkar 08 stängdes ner. Min fotbolls förmåga försvann dock aldrig, flera personer sa till mig att jag var slöseri på talang när jag inte spelade i något lag vilket jag inget annat än att hålla med om kan göra. För att avsluta det här talet vill jag tacka alla. Tack mina fina klasskamrater, tack alla lärare, men mest av alla tackar jag vinnepinne för att han alltid har varit så härlig.
Men mina sår läkte snabbt när jag började mellanstadiet. Mellanstadiet kändes som en nystart för mig, jag började i en ny klass och jag fick nya vänner men jag höll ändå kvar i folk från lågstadiet. Men sen efter ett mycket härligt första sommarlov efter årskurs fyras svåra utmaningar så började femman med kärlek vid första ögonkastet då vi fått en ny SO lärare Lovisa Edholm men denna kärlek tog snabbt slut då jag fick information om att hon redan hade en man och att detta inte var vilken man som helst heller utan kvarg kungen själv så den drömmen var de bara att ge upp på.
Sedan började vi då högstadiet där livet började på riktigt, egentligen kommer jag inte ihåg så mycket från åren innan högstadiet, bara små minnen här och där. I högstadiet slutade jag också att vara den här osäkra pojken som jag tidigare har nämnt och istället blivit den ytterst förträffliga unge herren jag idag är. Min fotbollskarriär slog också igenom under högstadiet då jag märkte att jag helt plötsligt var ostoppbar på lunchrasterna, inte en enda själ kunde ta bollen ifrån mig. Men min professionella fotbollskarriär tog slut då Strand FC pojkar 08 stängdes ner. Min fotbolls förmåga försvann dock aldrig, flera personer sa till mig att jag var slöseri på talang när jag inte spelade i något lag vilket jag inget annat än att hålla med om kan göra. För att avsluta det här talet vill jag tacka alla. Tack mina fina klasskamrater, tack alla lärare, men mest av alla tackar jag vinnepinne för att han alltid har varit så härlig.