Höstlovet

Sedan årtionden har skolorna i Gävle under vecka 44, i månadsskiftet oktober-november, skickat hem eleverna på höstlov. Lärarna stannar kvar i några dagar men i slutet av veckan får också de några dagars lov.

Varför har man då en veckas lov mitt under terminen? Vi får leta i historien.
1842 beslutade riksdagen att alla barn i landet skulle få en fyraårig skolutbildning, Folkskolan. Det var ingen populär reform hos alla. Varför skulle barn sitta och dra sig i skolan då de kunde arbeta och i många år vägrade föräldrar att skicka sina barn.

Barnen hade ju sedan länge lärt sig läsa i kyrkans regi och det kunde väl räcka. Att sitta i skolan i åratal ansågs göra barnen lata, och kunde förstöra deras syn. Då man saknade arbetskraft på gårdarna och torpen undrade man till vilken nytta undervisningen egentligen var. 1882 blev Folkskolan sexårig och 1936 sjuårig.

I stort sett hela befolkningen bodde på landet vid denna tid och försörjde sig själva i hög grad. En av de mest hektiska tiderna under året var potatisskörden och här fick statsmakten, prästerna och sockenstämmorna ge efter för trycket från bönderna och ge barnen ledigt så de kunde ta del i skördearbetet. Det fanns till en början ingen fast tid för lovet utan det beslutades lokalt, det var potatisens mognad bestämde. Vårt höstlov är ett minne från en annan tid och ett med ett annat ekonomiskt system där ett potatislov behövdes för överlevnaden.