Unni Toresten Nissén: "Kärleken till rugbyn är starkare än rädslan för att misslyckas"

Stämningen under SM-finalen var elektrisk, med en press som nästan gick att ta på. För Unni Toresten Nissén och hennes lag fanns bara ett alternativ – att vinna med minst 17 poäng för att kunna kamma hem guldet. Utmaningen var enorm och krävde inte bara fysisk styrka utan även mental skärpa. Unni minns hur laget kände tyngden av förväntningarna men lyckades vända pressen till något positivt.

- Det var verkligen en pressande situation att veta att vi behövde ta igen 17 poäng, säger Unni med ett leende som skvallrar om den adrenalinrusch hon upplevde under matchen.

- Vi insåg snabbt att vi behövde ge allt, och lite till, för att ha en chans. Vi låg redan under, så det var bara att köra stenhårt. Men den pressen tände verkligen en eld i oss och drev oss framåt.

För Unni, som kämpade på mittfältet, blev tiden både en allierad och en fiende. När varje sekund räknades kände hon en växande frustration över att inte kunna göra mer än vad tiden tillät.

- Jag ville verkligen hinna med så mycket mer än vad som var möjligt, berättar hon.

- Vi hade bara 80 minuter, och det går snabbt när man är mitt i en sådan intensiv match. Men allt fokus låg på poängen, på att hålla huvudet kallt och spela som ett lag.

Utmaningar och utveckling under säsongen

Den gångna säsongen har varit en resa full av utmaningar för Unni, både på och utanför planen. Men trots motgångarna har hon också sett en otrolig utveckling, både som spelare och människa.

- Alla, oavsett sport eller yrke, kämpar med sina egna tankar om vad de vill åstadkomma, säger Unni eftertänksamt.

- För mig har det handlat om att hitta en balans mellan min mentala hälsa, skolan, arbetet och sporten. Det har varit svårt att få ihop allt, men det är en del av processen.

Under säsongen har Unni inte bara lärt sig att hantera pressen på planen utan även arbetat på sin egen personliga utveckling. Hon beskriver hur rugby har blivit en viktig del av hennes liv och bidragit till att ge henne en struktur och en drivkraft att må så bra som möjligt.

- Rugbyn har verkligen hjälpt mig att växa som person. Det har gett mig en anledning att alltid sträva efter att vara mitt bästa jag. Det har också fört mig närmare mina lagkamrater, vilket har gett mig mycket glädje, berättar hon.

En av de största milstolparna denna säsong var när Unni fick representera Sverige i en internationell turnering i Polen.

- Det var en otrolig upplevelse att få spela med landslaget. Att resa till Polen och tävla mot internationella lag var en stor prestation för mig, och det stärkte min självkänsla både på och utanför planen, säger hon stolt.

- Jag märkte verkligen hur mycket jag utvecklades som spelare genom att spela med så starka medspelare. Man blir alltid bättre av att omge sig med de bästa.

Balansen mellan rugby och skola

Förutom den fysiska och mentala utmaningen att prestera på högsta nivå inom rugby, har Unni också behövt jonglera sina studier. Att kombinera en elitkarriär inom rugby med att vara student är ingen lätt uppgift, men för Unni har det också fungerat som en källa till energi.

- Att balansera skolan och rugbyn är både lätt och svårt samtidigt, förklarar hon. Det blir lättare när jag spelar med landslaget, för den glädje jag får av att spela ger mig energi att klara av skolan. Samtidigt är det en utmaning att få ihop allt. Men varje gång jag lyckas känns det verkligen värt det.

Trots tidspressen och de höga kraven har Unni funnit ett sätt att hantera de olika delarna av sitt liv genom att hålla fast vid sin passion för rugby.

Framtidsmål

När det gäller framtiden har Unni stora planer, både inom och utanför sporten. Hennes mål inom rugby är tydliga: att fortsätta spela på högsta nivå och att få chansen att spela internationellt.

- Min dröm är att fortsätta utvecklas inom rugbyn och att spela på högsta nivå med seniorlaget. Jag vill också testa att spela utomlands och mäta mig med de bästa där, berättar hon. Målet är att bli den bästa spelaren i laget och att fortsätta representera Sverige på internationell nivå.

Unni är medveten om de utmaningar som finns för kvinnliga rugbyspelare i Sverige, där sporten ännu inte är lika stor eller erkänd som i andra länder. Men trots det är hon fast besluten att följa sin passion.

- Det är klart att det finns hinder. Som kvinna i Sverige är möjligheterna inte alltid lika stora eftersom rugby inte har samma uppmärksamhet som andra sporter. Men min kärlek till sporten är starkare än rädslan för att misslyckas. Jag kommer att fortsätta, oavsett vad.

Utöver sin rugbykarriär har Unni även mål inom andra delar av sitt liv. Hon vill fortsätta utvecklas akademiskt och professionellt, och ser fram emot att skapa en karriär som kan balanseras med hennes idrottsdrömmar.

- Det är viktigt för mig att ha en plan både inom och utanför sporten. Jag vill vara förberedd för framtiden, oavsett vad som händer med min rugbykarriär. Men en sak är säker – rugby kommer alltid vara en del av mitt liv, avslutar hon.

5 snabba fakta:

Namn: Unni Toresten Nissén
Ålder: 17
Position: Flanker
Klubb: Enköpings rugbyklubb
Framtidsmål: Spela rugby internationellt och fortsätta i svenska landslaget